It's a new day.
Har det aldrig hänt dig att du tänkt ut något flera ggr i huvdet, man ser verkligen hur allt ska utspelas som en film, jag har huvudrollen som en boss öppnar jag min käft och skriker ut allt jag har att säga, vågar skrika och i vissa filmer blir jag t.om våldsam. Om jag hade stött på den versionen av mig själv så hade jag nog inte gillat mig själv.
Sedan när du slutat agera regissör i ditt sinne och ska göra det till verklighet så vad kommer ur din mun NADA! ( eller som i mitt fall så blir allt pannkaka )
Frågar mig själv hur det kommer sig att vi är så fega på att våga säga vad vi tycker och tänker vid vissa tillfällen, det är oftast dom känsligaste ämnena som är de mest skrämmande speciellt om vi bryr oss om personen/ personerna i fråga. Tror inte jag är ensam om att alldels för ofta ha detta dilemma i mitt liv, eller?
När ska vi sluta agera rekvisita i våra egna liv och våga vara huvudpersonen?
Love / Makarenna
Sedan när du slutat agera regissör i ditt sinne och ska göra det till verklighet så vad kommer ur din mun NADA! ( eller som i mitt fall så blir allt pannkaka )
Frågar mig själv hur det kommer sig att vi är så fega på att våga säga vad vi tycker och tänker vid vissa tillfällen, det är oftast dom känsligaste ämnena som är de mest skrämmande speciellt om vi bryr oss om personen/ personerna i fråga. Tror inte jag är ensam om att alldels för ofta ha detta dilemma i mitt liv, eller?
När ska vi sluta agera rekvisita i våra egna liv och våga vara huvudpersonen?
Love / Makarenna
I'm back!
Jag har vid flera tillfällen av olika personer blivit frågad när jag tänkt börja blogga igen så tänkte ge det ett försök.
Här har jag tänkt skriva allt onödigt som faller mig i samt saker som är viktiga i MITT liv, vill du dela min vardag så Welcome!
